Lemlandsliberalerna kallade lemlänningar (andra var också välkomna) till ett möte där man kunde diskutera om företagsamheten i Lemland och Lemlands framtid och andra saker som man har på hjärtat.
Mötet hölls på Söderby Café Jörgen Karlsson som värd.
Medverkande var Mats Perämaa, Gun Holmström, Kira Gustafsson, Raili Sergejeff och Peter Gabrielsson. Tillfället intresserade glädjande många och kaféets alla bord var occuperade.
Lemlandsliberaler hade bjudit Landskapets vägingenjör Stig Jansson att berätta om Landskapets planer och prioriteringar.
Gun holmström hälsade alla välkomna. Hon ställde frågan hur man kan få människor att bromsa innan man kommer till Lumparsund, vad krävs för att det är intressant att stanna i Lemland i stället för att bara köra igenom. Gun nämnde några ställen där människor kan stanna, men sa att det inte finns mycket att välja på i nuläge.
Diskussionen startades med dessa ord. Många tyckte att det är väldigt trevligt, att Söderby Livs och kaféet är tillbaka igen.
Jörgen Karlsson presenterade kaféet och lokalerna som han skall hyra ut. Han berättade om utrymmet, hur han funderat använda det eller utveckla sin egen affärside. Utrymmet kan delas I flere delar och hyras ut i små enheter.
Kalle Andersson berättade om sina synpunkter om hur det ligger till i Lemland just nu. Han tycker att ett möte inte räcker till att ändra på utvecklingen. Att det behövs mycket mera.
Kira Gustafsson sade, att man har ändå fått igång dialog och en diskussion om situationen.
Kalle Andersson tycker, att kommunen borde planera bostadsområden bättre. Butiken och kaféet behöver fast boende i närheten för att kunna fortsätta. Varför kan man inte bygga ihop dessa med fast boende runt omkring, på gångavstånd?
Planering av bostadsområden kring de befingliga serviceställen, butiken, caféet etc., skall göras, annars finns inte underlag för att driva verksamheten. Han säger att butiken Kea-Market kommer att vara försvunnen inom 15 år, utvecklingen håller på att gå åt det hållet. Mer konkurrens i och kring Mariehamn betyder att glesbygdsbutikerna går ännu mer med förlust och till slut är det omöjligt att fortsätta verksamheten.
T.ex. ett kafé får bättre avkastning, eftersom man jobbar mera kostnadeffektivt utrymmes- och personalmässigt.
Det händer även förändringar i Mariehamn, man kommer inte ifrån att Lemland är en genomartskommun, det kommer inte att finnas några större möjligheter till t.ex. köpcentrum etc. konstaterar Andersson.
Man kom till den slutsatsen i diskussionerna att kommunen skall se till att infrastruktur finns, att ungdomarna har något att göra, att man gör Lemland attraktivt för småföretagare. Vidare skall t.ex. sophanteringen fungera bra. Om dessa förutsättningar finns så finns också möjligheter i kommunen
Stig Jansson, Landskapets vägingenjör berättade om vägplaner som gjorts. Vägarna 1 och 3 har byggts om och effekten har varit positiv, t.ex. lumparlänningar är tacksamma, kommunen börjar växa upp igen och får fler boende.
Stig Jansson konstaterade att alla tycker att genom min by skall man köra sakta, annanstans kan man köra fort. Han berättade, att sänkt hastighet hjälper inte så ofta, eftersom de, som kör för fort, bryr sig inte om hastighetsbegränsningarna. Han berättade att de flesta olyckorna mellan bil och fotgängare händer på övergångåställena, och då hjälper inte hastighetsbegränsningarna så mycket.
Som självklart ämne dök cykelbanan upp i diskussionen. Man undrade varför det saknas en stump cykelväg, d.v.s. från Lemströms kanal till Söderby. Stig Jansson berättade, att cykelbanorna har slagit ordentligt på Åland, men att Lemland valde 10-metersväg, som betyder att man har bredare väg, och plats för cyklister på sidan, därför prioriteras inte cykelvägen.
Stig Jansson konstaterade vidare, att Järsövägen är i behov av ombyggnad, men att det blir väldigt dyrt att förverkliga ombyggnaden.
I diskussionen dök upp en fråga till, nämligen om cykelturismen. Det sades, att den har minskat och man undrade varför. Kan det bero på att cykelvägar inte finns överallt, eller att cykelfärjorna har försvunnit? Vi hörde att trenden för cykelturismen har gått lite neråt också.
Man skall vara rättvis och medge, att man har fått massor av cykelvägar på Åland även om vi i Lemland inte har fått så mycket som vi har velat, säger Stig Jansson.
Även Rådgivningshuset dök upp i diskkussionerna. Man undrade om man kunde ha det som någon typ av kulturcentrum. Nu finns det t.ex. 8 privata vävstolar där. Man kunde kanske utveckla huset vidare. Huset är ju i bra skick nu. Kanske kunde företag hyra ett kontor där, eller en massör ett behandlingsrum etc. De privata vävstolsägarna vill ha huset för sig själva. För att kunna föra traditionen vidare bör kommunen hjälpa till att man kan göra så, säge de. Det är också kultur.
Hur kan man få turisten eller en ålänning stanna här och spendera lite pengar? Man diskuterade vitt och brett om det. Det visade sig vara en knepig fråga, men några förslag kom ju ändå:
- grönsaks- och fruktstånd och liknande på sommartid utanför Söderby Livs att få folk att stanna en stund
- attraktiva småföretag, hårfrisör, massör etc., småskaligt. Större går inte att locka till Lemland, även om det inte är så lång väg från staden.
- även större företag möjligen i framtiden, om Lemland lyckas växa.
- häst- och skidcentrum till Lemland.
- Christian Öberg berättade att kommunen sitter på en väldig massa mark som man kanske kunde utnyttja som fritidsområde, Man skulle kunna bjuda ut området till något företag som kunde satsa på turism, till ett företag som har bra idéer, som kan skapa förutsättningar för ytterligare turistnäringar, bygga ett hotell, marina, stugby, hostel, camping.
Problem: Grannar kanske opponerar sig, men många områden har inte grannar. Kommunen har i stort sätt inga planer för sin markanvändning. Inventeringen sker och man bedömer vilket område man kan sälja, vilka områden är attractiva för bostäder, etc. Bjuder ingen ut mark för turistnäringen, så är det ingen som etablerar sig här eftersom man inte har tillgång till lämpliga områden.
Man diskuterade om att det inte finns någon näringsnämnd i kommunen, som kan hålla i trådarna.
Det var en livlig och intressant diskussion om många olika saker som skulle gynna företagsamheten och livet i Lemland.
Slutsatsen är det, att kommunen måste skapa förutsättningar för olika typer av företag genom sina beslut, t.ex. planering etc. Kommunen måste också vara snabbare I sitt agerande, man skall inte behöva gå bakvägen för att få det fungera i vissa lägen, t.ex. angående Rådgivningshuset, när privata vävstolsägare ville hyra utrymme i huset.
Till slut måste jag säga, ett diskussionstillfället var väldigt trevligt och alla bjöds på kaffe och dopp.
Raili Sergejeff
Sekreterare
Lemlandsliberaler
Yritin lukea ilman sanakirjaa tämän sihteerin tuotosta ja mielestäni ymmärsinkin siitä jopa enemmän kuin tohdein odottaakaan.
VastaaPoistaTeillä tuntui olevan pientä huolta noista polkupyöräilijöistä ja niiden riittämisestä, vaikka tienne ovatkin osaltaan melko leveitäkin.
Tuli tuosta mieleeni, vieläkö Maarianhaminan satamasta saa vuokrata polkupyöriä?
Saa taikka ei, oletteko koskaan ajatelleet luoda sellaista pyäräilijöiden luontoreittiä ja reitin varrelle muutamia pysähdyspaikkoja ja luontoon liittyviä kysymyksiä vaikkapa paperille vastattavaksi?
Kesän jälkeen voisi sitten arpoa noista vastauksista jokusen voittajan saamaan vaikka leivoskahvit tms.
Niin, ja tietenkin voisi sekaan liittää vähän tuota kielipolitiikkaakin, eli käyttää kysymyksissä noita tavallisemmin siellä käytössä olevia muitakin kieliä ruotsin lisäksi!
Täällä mantereen puolella ei ole noita pyöräilyreittejä (ainakaan minun tiedossani), mutta eräillä soilla on pitkospuista tehtyjä reittejä vastaavalla ajatuksella.
Tulihan tuossa muitakin ajatuksia mieleeni, mutta eiköhän tälläinen shokkiannos suomea ole jo riittävän järkyttävää?
No, tuo suomen kieli voi jollekin olla järkytys, muttei minulle, puhunhan sitä töissäkin päivittäin, vaikka ruotsiakin puhutaan ehkä yhtä paljon tai pikkasen enemmän! :D
VastaaPoistaNoista pyöräilijöistä. Satamista ja muualtakin saa vuokrata pyöriä - valmiita pyöräilypaketteja yöpymisineen ja eväineen on myös helposti saatavilla laivayhtiöiltä ja paikan päällä. Poikani on muuten käynyt täällä pyoräilemässä kaksi kertaa ennen kuin oli edes ajatuksissa muuttaa tänne!
Pyöräilyturismia puitiin keskustelutilaisuudessamme, mutta en kirjoittanut kaikkea tuohon julkaisemaani raporttiin. Siinä mielessä ei ole ongelmia, valmiita merkittyjä reittejäkin on siis olemassa, sekä suoria, että luonto- ja kyläreittejä.
Suurin ongelma on siis meidän kunnan osalta, kun pieni, mutta tärkeä pyöräilytien pätkä puuttuu, noin 4-5 km, ja kesäisin tie on vilkas (tie menee meidänkin talon ohi). Tässä keskustelutilaisuudessahan oli kyseessä oman kunnan ongelmat, kehitys ja yleensäkin kunnan toiminta ja sen puutteet, yrittäjyys yms.
Osa kunnan ongelmisa johtuu myös muista kuin kunnan omista toimista, esim. juuri tuo pääteiden pyörätieongelma, se on maakuntahallituksen määräysvallan alla.
Ahvenanmaalla on kaikki nämä pyöräilysuunnitelmat ja reititkin olemassa, mutta kuten sanoin, osia pyörätiestä puuttuu meidän kunnassa. Projektointi käynnistellään, niin sanoi tämä tieinsinööri joka oli kutsuttu vieraaksi, mutta muita alueita, joissa on kapeampi tie, pidetään etusijalla tämän suhteen. Meidän kunta oli valinnut leveän tien mallin, jossa on tilaa pyörille sivussa, kapeampia teitä siis suositaan ensisijaisina tulevissa pyörätieprojekteissa.
On myös tehty tutkimus pyöräilijöiden joukossa, että haluavatko he luontoreittejä, vai suorinta tietä seuraavaan kohteeseen. 66 % halusi suorimman tien.
Satamissa osataan monia kieliä, siinä ei ole koskaan ongelmia, suurin osa kesätyöntekijöistä on käsittääkseni Suomesta, yliopistossa opiskelevia ja opiskelurahoja hankkivia, joten kielissä riittää resursseja. Osa on Ruotsistakin. Näiden opiskelijoiden hallitsema kielitaito on melko laaja.
Tänne saa melko helposti kesätyöntekijöitä, kun paikka on mielenkiintoinen, paljon nuoria ja myös tapahtumia kesällä, ja pohjoismainen nuorten yhdistys, tai mikä se nyt onkaan nimeltään, järjestää kesätyöntekijöiden vaihtoa ja myös tapaamisia viikottain kaikille tänne tulleille. Nuorista se on kivaa ja mielenkiintoista. Minäkin olen hankkinut sitä kautta kesätyöntekijöitä kun olin kauppiaana. Ainoastaan hyviä kokemuksia siitä, ja kielitaitoa riitti!
En epäillytkään satamissa kielitaidon puutetta, mutta ajatukseni oli tosiaankin sellainen, että siellä pyöräilyreitin varrella olisi ikäänkuin suunnistusrasteja ja niissä kirjallisia tehtäviä joista pyöräilijä yrittäisi selvitä ihan omin voimin.
VastaaPoistaItse kävin siellä viimeksi monia vuosia sitten autolla ja minulla on siksi jonkinlainen käsitys teistänne ja alueittenne laajuudesta.
Auton mittariin tuli parissa päivässä tuollaiset parisataa kilometriä!
Silloin oli jo satamassa pyöriä vuokrattavana, mutta noista vallitsevista reiteistä en mitään tiennyt. Siksi oli tuo esitykseni sellainen kuin oli.
Toivon hyvää menestystä hankkeillenne ja toiveillenne!
Kiitos! :)
VastaaPoistaTämän päivän pyöräilijä haluaa yleensä ajaa suoraan kohteesta toiseen, suurin osa on tilannut valmiin paketin - aikaa toki on ajaa kohteesta toiseen, kun päiväetapit eivät ole pitkän matkan päässä toisistaan, ja siinä olisi varmaan mahdollisuuksia katsella vähän ympärilleenkin ja tehdä pieniä kiertoajeluita.
Paketeissa on myös infoa, mutta en tiedä tästä asiasta sen enempää, ikävä kyllä!
Lemlandin suurin ongelma pyöräilyn suhteen on se ettei reittivalintoja ole, on vain ruma päätie tai 15km pidempi flaka kierros. leirintäalueen puute on kanssa älytön moka.
VastaaPoistaLemlands största problem med cyckelturism är det att man kan inte välja olika rutter, det är bara en ful och farlig huvudväg eller för lång flaka-rutt till stan och man vill bli av me de snabbast möjligt. Även de att de finns inte nån camping är nog en idiotisk sak. Inga camping = inga turister.
Säkert rätt, det är ett problem som vi diskuterade om, alltså camping, hotell, hostel etc., om kommunen kunde fixa något markområde som en duktig företagare kunde utnyttja.
VastaaPoista