30.3.2012

Liberalernas öppet möte 26.3.2012 i Söderby Cafe


Liberalernas partistyrelse hade ett "vanligt" möte i Kommungården i Lemland 26.3.2012. Efteråt hölls ett öppet möte i Söderby Cafe. 

Lemland, Knutsboda
Tony Asumaa öppnade mötet och presenterade Söderby cafe och livs som drivs av Jörgen Karlsson med fru.

Kaféet är en viktig del av Lemland, och många saknade det när huset brändes ner av en pyroman för några år sedan. De nya lokalerna är fina och där finns också mötesmöjligheter.

Tony Asumaa presenterade sedan "Lemland idag och i morgon" och visade även statistik och pratade också lite om Lemlands historia.

Enligt Asumaa har Lemland det lägsta skatteöret på Åland och i Finland tillsammans med Saltvik. Han säger vidare att Lemland har bidragit tredje mest i antalet invånare på Åland under de senaste trettio åren.

Lemland kommer att klara sig även i framtiden säger Asumaa. Invånarantalet i Lemland har ökat mest på Åland procentuellt räknat, hela 95,8 %, på trettio år.

Lemland är ett attraktivt område. Lemland är nära till vatten och mycket naturskön. Lemland är egentligen en ö med vatten omkring sig, säger Asumaa. Det är lätt att pendla, eftersom avståndet till Mariehamn inte är så stort. Ca 85 % som arbetar, är pendlare.

Asumaa berättar att Lemland har god ekonomi och servicenivå. Kommunen har stora investeringar år 2012, bl.a. gymnastikhall, som har påbörjats.

Det finns webbsida, där man kan se bilder på bygget. Valbohallen dag för dag....... Det finns även länk till webbkamera där.

Enligt Asumaa skall det gamla kommunvapnet skippas i kommunikation, och man använder en ny logga istället. Han säger att det är nya tider och nya vindar i den gröna tillväxtkommunen.

Lemland skall bli en interaktiv kommun med mindre telefonsamtal, mindre papper och man skall kunna kommunicera via Internet och e-förvaltning. Det nya systemet lanseras 28.4.2012

Efter att Tony Asumaa hade presenterat Lemlands kommun presenterade han Liberalernas gäst, Henrik Lindqvist, vd hos Allwinds ab.

Lindqvist presenterar företaget, dess historia och vad och hur de har tänkt med den åländska vindkraften.

Han berättar att alla vindkraftverk på Åland har namn efter gamla Lemlandsskutor.

Allwinds Ab startades januari 2011 och ägs av Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab och Leo Vind Ab. Allwinds Ab har ca 10 % av marknaden enligt Lindqvist, mestadels företag men även privatkunder. 

Allwinds Ab felsöker och underhåller samtliga 21 vindkraftverk på Åland enligt Lindqvist. Allwind säljer service- och projekteringsuppdrag på konsultbasis även utanför Åland.

Lindqvist berättar om några exempelprojekt;

  • Mika projekt på Kökar. Platsen för verket besöktes påsken 1997, verket togs i drift 13 oktober samma år. Mycket snabbt alltså!
  • Båtskärsprojektet är det bästa projektet med den längsta tillståndsprocessen. Från idé år 2000 till drift sommaren 2007.
  • Vinghals finns inte mera och Oskar finns på Sottunga istället.
  • Kommer att producera över 60 % av el på Åland, när alla projekt är klara. Nya projekt är Långnabba 1, Långnabba 2, och Stenarna,
  • Kommande projekt är Rödskär och Östra Skärgården
Åland exporterar el. Allwinds jobbar med Ålands Elandelslag, och vill samarbeta med utvecklingen av elenergi berättar Lindqvist.

För att komma vidare behöver den nya Finlandskabeln vara klar, Sverigekabeln finns i Hammarland och är den starkaste punkten just nu enligt honom. 

Det är Liberalernas förtjänst att man fick Finlandskabeln, säger Rolf Lindqvist som också är med i mötet.

Henrik Lindqvist berättar, att elpriset har sjunkit t.ex. i södra Sverige, där det blåser mycket och där det finns många vindkraftverk.

Han konstaterar att när det blåser sjunker de nordiska elpriserna eftersom vindkraftverken producerar mera el då.

Mest vindkraftenergi i nuläge kommer från Lemland säger han.

Här finns länken till Allwinds hemsida, där man kan läsa mera om bolaget. http://www.allwinds.ax/

Mötet var slut, och tiden hade gått väldigt fort. Några åkte hem, några blev kvar för att diskutera om allt möjligt.

Mötet var väldigt givande och jag tror att många andra har samma åsikt.

Tony Asumaa berättade om Lemlands utveckling utförligt, men absolut inte på ett tråkigt sätt. Det var verkligen intressant. Man borde egentligen ha mera sådana här tillfällen, då man pratar om kommunen eller hela Åland med fakta och även statistik.

Jag måste också säga, att jag lärde mig mycket om åländsk vindkraft under det trevliga mötet i Söderby cafe.

Henrik Lindqvist brann för sin sak. Om det beror på de ekonomiska möjligheterna eller miljöaspekten eller bådadera spelar ingen roll, han kunde berätta mycket klart och tydligt och det var intressant att höra om den åländska vindkraften.

Jag kan konstatera att det är fint att vi har ett kafé i Lemland, där man kan samlas i ett möte och trevlig tillvaro.

Sådana här tillfällen vill jag ha fler, med personer, som berättar om sina företag eller annat som är viktigt för vårt samhälle, natur och miljö.

Jag har påbörjat en ny blogg, A niin kuin Ahvenanmaa, där jag berättar om Åland med ord och mina egna bilder. Jag skriver på finska, eftersom så många på fastlandet inte vet någonting om Åland och många har även fördomar. Tyvärr har många ålänningar också fördomar mot de finskspråkiga i Finland och på Åland..

Jag försöker sprida ut lite mer kunskap om vårt samhälle, som är lite främmade för fastlandsbor.

20.10.2011

Två röster - och jag är glad för dem! Varför?

Det var någon som skrev i någon av våra lokaltidningar att det måste vara pinsamt när man har fått bara en röst.
Bilden lånad härifrån
It Makes Sense Blog

Jag förstår det inte alls! Varför är det pinsamt?

Man har ju ställt upp, för att man har blivit tillfrågad. När man har fått en enda röst, sin egen förstås, så är det helt ok. Dessutom måste man som ny börja någonstans ifrån.

När man inte är känd, så måste man jobba sig fram. Första och andra gången kan vara väldigt svårt att få många röster, men kanske tredje eller fjärde gången, när folk har sett ens ansikte några gånger, och så har man kanske också hunnit bli känd inom sitt eget parti.

Om man däremot inte fick en enda röst, så är det en annan sak - verkligen pinsamt!

Många pratar nedlåtande om att man röstar på sig själv. Men det är ju klart att man röstar på sig själv! Man är ju engagerad och vill komma vidare.

Om du själv inte röstar på dig själv, varför skulle andra rösta på dig?  Om du inte litar på dig själv och väljer att rösta på någon annan så är det ingen idé ens att ställa upp som kandidat. Man skall ju vara säker på sin sak, och det innebär att du skall rösta på dig själv, att du litar på dig själv och din sak.

Jag fick hela två röster. Jag trodde att jag skulle få bara en röst, alltså min egen. Min familj har inte hembygdsrätt, så den kunde inte rösta på mig.

Jag är oerhört glad att någon mariehamnare röstade på mig! Jag förstår inte varför jag är så glad, men så är det.

Du som röstade på mig! Tack!
You made my day!

19.10.2011

Nu har Sannfinländarna börjat igen!

Sannfinländars skuggbudget:
Bilden är härifrån
Phenomenology of the shadow
Finlandskabeln, bidraget till Åland, "tvångssvenskan"!

Att man blir less på dem!

Jag har därmemot intenting emot lite högre skatt för höginkomsttagarna!

Kolla HBL:s nyhet om detta!

9.10.2011

De rikas och de fattigas hälsa

Jag har funderat dessa saker redan länge. T.ex. avgiften till hälsocentralen är så hög idag, att låginkomsttagarna måste noga avväga, ifall de behöver läkarhjälp eller om de kan klara sig utan. Är det rättvist?

Klassamhället är ett faktum idag, och jag tycker att tendensen skall stoppas och vändas. Precis när vi höll på att komma in i ett rättvisare samhälle, så är vi på väg tillbaka till orättvisor.

Vi vill väl inte leva i ett klassamhälle, där människor har olika värden beroende på hur mycket de tjänar? Eller?

Vill vi vara sämre än de andra västeuropeiska länder, eller OECD-länder?

Jag citerar Vasabladet här:

TS: Allt större hälsoskillnader mellan finländare

Publicerad 9 oktober 2011 kl. 09:39.
Finländarna lever i ett hälsans klassamhälle, skriver tidningen Turun Sanomat. Män som hör till den rikaste femtedelen av befolkningen lever i snitt 12,5 år längre än män som hör till den fattigaste femtedelen. Hos kvinnor är motsvarande skillnad 6,8 år.
Bland de fattigaste har den förväntade livslängden hållit sig på samma nivå som i början av 1990-talet. Skillnaden har uppstått när den förväntade livslängden för de rikare har stigit. Skillnaderna i dödligheten bland rika och fattiga är större i Finland än i andra västeuropeiska länder. Höginkomsttagarna lever längre och är också betydligt friskare än låginkomsttagarna. Dessutom är de arbetslösa i snitt sjukare än de som förvärvsarbetar.
Inkomsterna påverkar också tillgången till hälsotjänster. Skillnaden mellan hur ofta rika och fattiga går hos läkaren är störst i Finland bland alla OECD-länder. De som har en bättre socioekonomisk ställning har lättare att få läkartid. Till exempel får man tid på företagshälsovården genast, men patienter tvingas vänta på service på hälsocentralerna. (FNB)
Nedan länken till Vasabladet:

Vasabladet

8.10.2011

Tänk logiskt, agera ekologiskt!

Så här skrev jag för fyra år sedan!
Jag vet inte om någon förändring har skett!

Det är hög tid att tänka på miljön som vi lämnar efter oss! 

Behöver vi konsumera så mycket?
Behöver vi har flerdubbla förpackningar?
Behöver vi så  mycket plast?
Behöver vi så mycket som vi konsumerar?
Behöver vi ha så stora krav och behov?

5.10.2011

Insändare i tidningar - kanske för lång att publiceras?

Så här skrev jag till våra lokaltidningar. Får se om de kan publicera min text, den är så himla lång. Jag är så hopplös när jag börjar skriva, det blir aldrig slut!

Det blir intressant att se hur det blir:

Jag har inte skrivit i tidningar på länge. Mina partikamrater har skrivit insändare om många olika saker inför valet och därför har jag inte känt något behov av att göra det.

Nu tänkte jag ändå skriva om mina åsikter och erfarenheter, eftersom jag kanske har lite annorlunda bakgrund än många andra lagtingsvalskandidater (vilket ordmonster!) och kommunalvalskandidater.

Mina hjärtefrågor är många, men som jag har sagt vid några tidigare tillfällen har jag ett stort hjärta!

1. Äldre människor, som inte kan ta hand om sig själva längre måste kunna åldras med värdighet! Deras rätt till ett värdigt liv får vi absolut inte inskränka, det händer alltför ofta p.g.a. minskade resurser! Äldreomsorgen behöver utvecklas, man behöver också flera alternativ.

2. Föräldrarna måste kunna påverka eller bestämma över sitt eget barns dagvård, dagis eller familjevård. Många tycker att familjedagvård är det bästa alternativet för småbarn, men föräldrarna vet vad de vill och vad som passar i deras och barnets situation.

3. Narkotika- och alkoholproblem måste lösas NU! Mera resurser, omorganisation av systemet (polis), så att resurserna används på ett vettigare sätt. Man måste också fokusera mera på preventiva åtgärder och vettig ungdomsverksamhet.

4. Den sociala verksamheten på Åland skall förbättras, samordnas och samlas under samma tak. Kostnadseffektivitet och sakkunskap uppnås och kundens integritet skyddas på detta sätt.

Även andra samhälleliga serviceformer skall samordnas under samma tak, sophanteringen är en av dem, för att få ner kostnaderna till en rimlig och rättvis nivå.

Man måste ta nya tag i hälsovården också, även den biten bör samordnas under ett och samma tak. Hälsovårdsberedskapet i skärgården är inte tillräckligt bra. Alla skall vara lika värda, var än man bor.

5. Turismen skall utvecklas, det är speciellt viktigt för skärgården. Vägar, cykelvägar, anläggningar för turister på hela Åland måste förbättras för att vi kan bli attraktivare. Även höst, vår- och vinterturism måste utvecklas.

6. Näringslivet, etablering av nya företag MÅSTE underlättas, företagaren måste få bestämma själv vem som bestämmer i hans/hennes eget företag (styrelse). Även mer info om hur det är att etablera sig här behövs, många som inte bor här tror att det är omöjligt. Språkkravet kan man ändå behålla.
7. Antalet kommuner är en sak som man måsta våga ta tag i! Ingen vågar på riktigt, för att det är en känslig fråga. Men för att överleva måste man göra någonting åt det!

8. Vi måste bli bättre att ta hand om våra invandrare. De måste kunna känna sig hemma här. De skall respekteras och räknas som likvärdiga medmänniskor. Det är inte alltid så. Jag tycker ändå att ålänningar har bättre attityd än på många andra ställen, men man kan alltid bli bättre.

9. Det känslomässiga klimatet på Åland måste bli varmare! Jag läste i tidningen, att ålänningar trivs mindre med sitt liv än genomsnittsmänniskan i fasta Finland. Det är någonting vi måste tänka på och försöka förbättra! Siffran var inte mycket lägre, men jag hade faktiskt trott att den skulle vara mycket högre! Det måste vi göra någonting åt!

Jag själv har blivit utsatt för kränkningar och olustiga kommentarer p.g.a. att jag är från fasta Finland, född helt finskspråkig och lärt mig svenskan i realskolan och i Sverige, där jag bott och studerat nästan halva mitt vuxna liv.

Jag har t.o.m. blivit hotad till livet per telefon för några år sedan när jag skrev väldigt skarpt om en känd persons skriveri och utskick till alla hushåll.

Mitt ursprung är som ett rött skynke för vissa – men lyckligtvis inte för de flesta här. Vissa i fasta Finland har precis samma fördomar mot de svenskspråkiga och ålänningar. Jag vill bli av med det helt enkelt, både här och i fasta Finland.

Jag förstår språkproblem, hur det är att vara invandrare (har varit själv). Därför förstår jag hur svårt det är att integrera sig, eftersom man har en typ genomskinglig vägg mellan de ”riktiga” ålänningar och sig själv. Man ser den inte, men man vet och känner att den finns – man kommer inte riktigt in.

Det är klart att någon skäller ut mig p.g.a. skrivfel som jag kanske gör, det har hänt tidigare, men jag är ändå säker på att jag skriver ganska bra och så att man förstår vad jag menar, trots vissa prepositions-, genus- eller andra fel.

Ibland har jag faktiskt känt mig själv som invandrare i mitt eget land, men inte nu längre, när jag kommit in i ”systemet”. Det är delvis därför jag har ställt upp i lagtingsvalet – för att förbättra för den som blir utsatt p.g.a. sin härkomst.

Jag är ”ålänning” nu, har nyligen fått hembygdsrätt och är väldigt stolt över det!

Jag har en vision om Åland, som är rent, helt eller delvis ekologiskt, vänligt och välkomnande!

Vi liberaler är ovanligt eniga om vår sak, därför tycker jag att man skall rösta på oss!

Raili Sergejeff (lib)
Lagtingskandidat nr 251 och kommunalvalskandidat i Lemland nr 524