Jag har många synpunkter på många saker. Det finns några saker som är viktigare än andra för mig. Jag skriver om några här:
Åldringsvård - äldreomsorg. Den måste förbättras.Många äldre människor lever sådant liv som andra aldrig kunde acceptera. Vi måste göra någonting! Jag vill hellre ha lite högre skatter och bättre vård för åldringar än tvärtom.
Den sociala biten skall förbättras, samordnas och samlas under samma tak. Kostnadeffektiviteten skulle öka samtidigt som det skulle bli lättare att söka hjälp. Det är ibland pinsamt att söka hjälp från t.ex. socialen i en kommun där alla känner varandra. Även jävfrågan blir lättare att hantera.
Någon typ av bastandvård (förebyggande,enklare ingrepp etc.) borde alla få tillgång till via den allmänna hälsovården utan att det kostar mer än ett besök hos en allmänläkare i sjukhuset.
Miljön. Jag tycker miljön är avgörande för framtiden, självfallet! Vi skall se till att vi lämnar en miljö som är renare än den är just nu till våra efterlevande. Vindkraft är en resurs här på Åland, den måste vi försöka utveckla och utnyttja. Även jordbruket kan göra mycket för miljön. Efterfrågan på ekologiska produkter ökar hela tiden runt hela världen. Vi har fina möjligheter att ta vara på den, och börja odla mer ekologiskt och säljä även utanför Åland. Det är en lång väg att gå, men jag hoppas fler börjar tänka på saken.
Invandrarfrågan är väldigt viktig. Vi blir äldre och äldre, vi behöver arbetskraft och mångfald. Invandrare är vår resurs. Vi måste ändra på vår attityd. Det finns ju även problem med folk från fastlandet. Man har fördomar mot dem, och de har fördomar mot ålänningar, eller snarare mot svenska språket. Det är inte bara de finskspråkiga som har dålig attityd, den finns här också, fast tvärtom. Jag tycker att när man behandlar folk bra, så behandlar de oss bra.
Språkfrågan. Jag tycker det är viktigt att bevara svenska språket. Det är många utanför Åland som tror att man ändå kan finska här, men så är det inte. Om man inte får prata sitt modersmål, är det väldigt tråkigt. Jag förstår att man på Åland vill, och skall bevara språket, och det måste skyddas. Jag vet av egen erfarenhet, hur det är att inte kunna använda sitt eget språk, jag var ju invandrare i Sverige. Därför förstår jag alla som pratar om det. Men hets mot andra som inte pratar svenska är inte bra.
Integration. Invandrare som kommer hit, måste kunna integreras bättre. Jag tror att situationen här är egentligen bra, bättre än i många andra ställen, vårt samhälle är ju litet. Men ändå tycker jag att man måste försöka ordna någon typ av hemspråksundevisning vid behov, för att inte barnen skulle bli halvspråkiga, det hände i Sverige med t.ex. finska föräldrarnas barn, innan man började undervisa i hemspråk. Men det är klart att det är omöjligt att ordna det till alla p.g.a. att det finns så många språk redan här på Åland.
Skärgården. Jag tycker man skall förbättra och utveckla kortrutterna så att man kan lättare åka till och från skärgården. Nya vägar, broar, vajerfärjor, ev. tunnel.
Kommuner. Jag tycker vi skall ha färre kommuner. Åtminstone måste man ha den sociala biten, skolan, vägar och vägunderhållning samt sophantering och vissa andra under samma tak. Det skulle bli kostnadseffektivt och enklare. Då man har samma regler och aktör överallt blir det lättare att ha samma och även jämlik service var än på Åland du bor.
Sophantering måste förenklas och göras mera rättvis för alla. Alla skall inte betala samma summa, utan enligt produktion av sopor. Det skulle också gynna miljön, sortering och återvinning. Den skulle kunna vara en morot att börja sortera, kompostera och tänka på vad man köper och hur man konsumerar. Om man konsumerar klokt, så blir det också billigare. Då skulle ännu fler börja kräva mindre förpackningamaterial och omslag runt produkterna som säljs.
Turismen. Man måste bara göra någonting för att få turistantalet att öka, tillgång till digitala tjänster är en viktig fråga idag. Den måste vi bli mycket bättre i. Även hur man tar emot turister, och kvaliteten på anläggningar måste förbättras, eller få fler alternativ, både billigare och lite exklusivare. Servicen och öppettiderna måste förbättras.
Den offentliga sektorn måste ta väldigt långa skutt mot digital teknik, dvs. service via Internet, måste vara med i sociala medier, där människor numera finns i allt större utsträckning. Man skall vara där folk hittar myndigheterna enkelt. Pappersexercisen skulle bli lättare med digital teknik, har redan blivit. Jag förespråkar entusiastiskt för digital teknik.
Näringslivet. Man måste underlätta etableringen på Åland. Det är för krångligt och det skrämmer bort företagare. Man kan ha kvar kravet på svenska språket, men styrelsesammansättningen bör företaget själv kunna bestämma över.
Åland fri från narkotika! Det är oerhört viktigt att alla agerar mot narkotika och alkoholmissbruk! Alla partier är säkert eniga om den här saken och stridigheter mellan partier får inte påverka! Vi kan rädda framtiden för många ungdomar.
Det känslomässiga klimatet har blivit kallar i hela världen. Jag hoppas att det blir varmare här på Åland, vi har alla resurser och de måste vi ta vara på!
Jag är långt ifrån sakkunnig i dessa frågor, men jag har mina drömmar, och de flesta är långt ifrån orealistiska!
Tänk logiskt, agera ekologiskt!
30.9.2011
26.9.2011
1.9.2011
Lemlänningar diskuterade 31.8.2011 om näringslivet
Diskussion om företagsamheten i Lemland, Lemlandsliberaler 31.8.2011 kl. 18.30
Lemlandsliberalerna kallade lemlänningar (andra var också välkomna) till ett möte där man kunde diskutera om företagsamheten i Lemland och Lemlands framtid och andra saker som man har på hjärtat.
Mötet hölls på Söderby Café Jörgen Karlsson som värd.
Medverkande var Mats Perämaa, Gun Holmström, Kira Gustafsson, Raili Sergejeff och Peter Gabrielsson. Tillfället intresserade glädjande många och kaféets alla bord var occuperade.
Lemlandsliberaler hade bjudit Landskapets vägingenjör Stig Jansson att berätta om Landskapets planer och prioriteringar.
Gun holmström hälsade alla välkomna. Hon ställde frågan hur man kan få människor att bromsa innan man kommer till Lumparsund, vad krävs för att det är intressant att stanna i Lemland i stället för att bara köra igenom. Gun nämnde några ställen där människor kan stanna, men sa att det inte finns mycket att välja på i nuläge.
Diskussionen startades med dessa ord. Många tyckte att det är väldigt trevligt, att Söderby Livs och kaféet är tillbaka igen.
Jörgen Karlsson presenterade kaféet och lokalerna som han skall hyra ut. Han berättade om utrymmet, hur han funderat använda det eller utveckla sin egen affärside. Utrymmet kan delas I flere delar och hyras ut i små enheter.
Kalle Andersson berättade om sina synpunkter om hur det ligger till i Lemland just nu. Han tycker att ett möte inte räcker till att ändra på utvecklingen. Att det behövs mycket mera.
Kira Gustafsson sade, att man har ändå fått igång dialog och en diskussion om situationen.
Kalle Andersson tycker, att kommunen borde planera bostadsområden bättre. Butiken och kaféet behöver fast boende i närheten för att kunna fortsätta. Varför kan man inte bygga ihop dessa med fast boende runt omkring, på gångavstånd?
Planering av bostadsområden kring de befingliga serviceställen, butiken, caféet etc., skall göras, annars finns inte underlag för att driva verksamheten. Han säger att butiken Kea-Market kommer att vara försvunnen inom 15 år, utvecklingen håller på att gå åt det hållet. Mer konkurrens i och kring Mariehamn betyder att glesbygdsbutikerna går ännu mer med förlust och till slut är det omöjligt att fortsätta verksamheten.
T.ex. ett kafé får bättre avkastning, eftersom man jobbar mera kostnadeffektivt utrymmes- och personalmässigt.
Det händer även förändringar i Mariehamn, man kommer inte ifrån att Lemland är en genomartskommun, det kommer inte att finnas några större möjligheter till t.ex. köpcentrum etc. konstaterar Andersson.
Man kom till den slutsatsen i diskussionerna att kommunen skall se till att infrastruktur finns, att ungdomarna har något att göra, att man gör Lemland attraktivt för småföretagare. Vidare skall t.ex. sophanteringen fungera bra. Om dessa förutsättningar finns så finns också möjligheter i kommunen
Stig Jansson, Landskapets vägingenjör berättade om vägplaner som gjorts. Vägarna 1 och 3 har byggts om och effekten har varit positiv, t.ex. lumparlänningar är tacksamma, kommunen börjar växa upp igen och får fler boende.
Stig Jansson konstaterade att alla tycker att genom min by skall man köra sakta, annanstans kan man köra fort. Han berättade, att sänkt hastighet hjälper inte så ofta, eftersom de, som kör för fort, bryr sig inte om hastighetsbegränsningarna. Han berättade att de flesta olyckorna mellan bil och fotgängare händer på övergångåställena, och då hjälper inte hastighetsbegränsningarna så mycket.
Som självklart ämne dök cykelbanan upp i diskussionen. Man undrade varför det saknas en stump cykelväg, d.v.s. från Lemströms kanal till Söderby. Stig Jansson berättade, att cykelbanorna har slagit ordentligt på Åland, men att Lemland valde 10-metersväg, som betyder att man har bredare väg, och plats för cyklister på sidan, därför prioriteras inte cykelvägen.
Stig Jansson konstaterade vidare, att Järsövägen är i behov av ombyggnad, men att det blir väldigt dyrt att förverkliga ombyggnaden.
I diskussionen dök upp en fråga till, nämligen om cykelturismen. Det sades, att den har minskat och man undrade varför. Kan det bero på att cykelvägar inte finns överallt, eller att cykelfärjorna har försvunnit? Vi hörde att trenden för cykelturismen har gått lite neråt också.
Man skall vara rättvis och medge, att man har fått massor av cykelvägar på Åland även om vi i Lemland inte har fått så mycket som vi har velat, säger Stig Jansson.
Även Rådgivningshuset dök upp i diskkussionerna. Man undrade om man kunde ha det som någon typ av kulturcentrum. Nu finns det t.ex. 8 privata vävstolar där. Man kunde kanske utveckla huset vidare. Huset är ju i bra skick nu. Kanske kunde företag hyra ett kontor där, eller en massör ett behandlingsrum etc. De privata vävstolsägarna vill ha huset för sig själva. För att kunna föra traditionen vidare bör kommunen hjälpa till att man kan göra så, säge de. Det är också kultur.
Hur kan man få turisten eller en ålänning stanna här och spendera lite pengar? Man diskuterade vitt och brett om det. Det visade sig vara en knepig fråga, men några förslag kom ju ändå:
- grönsaks- och fruktstånd och liknande på sommartid utanför Söderby Livs att få folk att stanna en stund
- attraktiva småföretag, hårfrisör, massör etc., småskaligt. Större går inte att locka till Lemland, även om det inte är så lång väg från staden.
- även större företag möjligen i framtiden, om Lemland lyckas växa.
- häst- och skidcentrum till Lemland.
- Christian Öberg berättade att kommunen sitter på en väldig massa mark som man kanske kunde utnyttja som fritidsområde, Man skulle kunna bjuda ut området till något företag som kunde satsa på turism, till ett företag som har bra idéer, som kan skapa förutsättningar för ytterligare turistnäringar, bygga ett hotell, marina, stugby, hostel, camping.
Problem: Grannar kanske opponerar sig, men många områden har inte grannar. Kommunen har i stort sätt inga planer för sin markanvändning. Inventeringen sker och man bedömer vilket område man kan sälja, vilka områden är attractiva för bostäder, etc. Bjuder ingen ut mark för turistnäringen, så är det ingen som etablerar sig här eftersom man inte har tillgång till lämpliga områden.
Man diskuterade om att det inte finns någon näringsnämnd i kommunen, som kan hålla i trådarna.
Det var en livlig och intressant diskussion om många olika saker som skulle gynna företagsamheten och livet i Lemland.
Slutsatsen är det, att kommunen måste skapa förutsättningar för olika typer av företag genom sina beslut, t.ex. planering etc. Kommunen måste också vara snabbare I sitt agerande, man skall inte behöva gå bakvägen för att få det fungera i vissa lägen, t.ex. angående Rådgivningshuset, när privata vävstolsägare ville hyra utrymme i huset.
Till slut måste jag säga, ett diskussionstillfället var väldigt trevligt och alla bjöds på kaffe och dopp.
Raili Sergejeff
Sekreterare
Lemlandsliberaler
Lemlandsliberalerna kallade lemlänningar (andra var också välkomna) till ett möte där man kunde diskutera om företagsamheten i Lemland och Lemlands framtid och andra saker som man har på hjärtat.
Mötet hölls på Söderby Café Jörgen Karlsson som värd.
Medverkande var Mats Perämaa, Gun Holmström, Kira Gustafsson, Raili Sergejeff och Peter Gabrielsson. Tillfället intresserade glädjande många och kaféets alla bord var occuperade.
Lemlandsliberaler hade bjudit Landskapets vägingenjör Stig Jansson att berätta om Landskapets planer och prioriteringar.
Gun holmström hälsade alla välkomna. Hon ställde frågan hur man kan få människor att bromsa innan man kommer till Lumparsund, vad krävs för att det är intressant att stanna i Lemland i stället för att bara köra igenom. Gun nämnde några ställen där människor kan stanna, men sa att det inte finns mycket att välja på i nuläge.
Diskussionen startades med dessa ord. Många tyckte att det är väldigt trevligt, att Söderby Livs och kaféet är tillbaka igen.
Jörgen Karlsson presenterade kaféet och lokalerna som han skall hyra ut. Han berättade om utrymmet, hur han funderat använda det eller utveckla sin egen affärside. Utrymmet kan delas I flere delar och hyras ut i små enheter.
Kalle Andersson berättade om sina synpunkter om hur det ligger till i Lemland just nu. Han tycker att ett möte inte räcker till att ändra på utvecklingen. Att det behövs mycket mera.
Kira Gustafsson sade, att man har ändå fått igång dialog och en diskussion om situationen.
Kalle Andersson tycker, att kommunen borde planera bostadsområden bättre. Butiken och kaféet behöver fast boende i närheten för att kunna fortsätta. Varför kan man inte bygga ihop dessa med fast boende runt omkring, på gångavstånd?
Planering av bostadsområden kring de befingliga serviceställen, butiken, caféet etc., skall göras, annars finns inte underlag för att driva verksamheten. Han säger att butiken Kea-Market kommer att vara försvunnen inom 15 år, utvecklingen håller på att gå åt det hållet. Mer konkurrens i och kring Mariehamn betyder att glesbygdsbutikerna går ännu mer med förlust och till slut är det omöjligt att fortsätta verksamheten.
T.ex. ett kafé får bättre avkastning, eftersom man jobbar mera kostnadeffektivt utrymmes- och personalmässigt.
Det händer även förändringar i Mariehamn, man kommer inte ifrån att Lemland är en genomartskommun, det kommer inte att finnas några större möjligheter till t.ex. köpcentrum etc. konstaterar Andersson.
Man kom till den slutsatsen i diskussionerna att kommunen skall se till att infrastruktur finns, att ungdomarna har något att göra, att man gör Lemland attraktivt för småföretagare. Vidare skall t.ex. sophanteringen fungera bra. Om dessa förutsättningar finns så finns också möjligheter i kommunen
Stig Jansson, Landskapets vägingenjör berättade om vägplaner som gjorts. Vägarna 1 och 3 har byggts om och effekten har varit positiv, t.ex. lumparlänningar är tacksamma, kommunen börjar växa upp igen och får fler boende.
Stig Jansson konstaterade att alla tycker att genom min by skall man köra sakta, annanstans kan man köra fort. Han berättade, att sänkt hastighet hjälper inte så ofta, eftersom de, som kör för fort, bryr sig inte om hastighetsbegränsningarna. Han berättade att de flesta olyckorna mellan bil och fotgängare händer på övergångåställena, och då hjälper inte hastighetsbegränsningarna så mycket.
Som självklart ämne dök cykelbanan upp i diskussionen. Man undrade varför det saknas en stump cykelväg, d.v.s. från Lemströms kanal till Söderby. Stig Jansson berättade, att cykelbanorna har slagit ordentligt på Åland, men att Lemland valde 10-metersväg, som betyder att man har bredare väg, och plats för cyklister på sidan, därför prioriteras inte cykelvägen.
Stig Jansson konstaterade vidare, att Järsövägen är i behov av ombyggnad, men att det blir väldigt dyrt att förverkliga ombyggnaden.
I diskussionen dök upp en fråga till, nämligen om cykelturismen. Det sades, att den har minskat och man undrade varför. Kan det bero på att cykelvägar inte finns överallt, eller att cykelfärjorna har försvunnit? Vi hörde att trenden för cykelturismen har gått lite neråt också.
Man skall vara rättvis och medge, att man har fått massor av cykelvägar på Åland även om vi i Lemland inte har fått så mycket som vi har velat, säger Stig Jansson.
Även Rådgivningshuset dök upp i diskkussionerna. Man undrade om man kunde ha det som någon typ av kulturcentrum. Nu finns det t.ex. 8 privata vävstolar där. Man kunde kanske utveckla huset vidare. Huset är ju i bra skick nu. Kanske kunde företag hyra ett kontor där, eller en massör ett behandlingsrum etc. De privata vävstolsägarna vill ha huset för sig själva. För att kunna föra traditionen vidare bör kommunen hjälpa till att man kan göra så, säge de. Det är också kultur.
Hur kan man få turisten eller en ålänning stanna här och spendera lite pengar? Man diskuterade vitt och brett om det. Det visade sig vara en knepig fråga, men några förslag kom ju ändå:
- grönsaks- och fruktstånd och liknande på sommartid utanför Söderby Livs att få folk att stanna en stund
- attraktiva småföretag, hårfrisör, massör etc., småskaligt. Större går inte att locka till Lemland, även om det inte är så lång väg från staden.
- även större företag möjligen i framtiden, om Lemland lyckas växa.
- häst- och skidcentrum till Lemland.
- Christian Öberg berättade att kommunen sitter på en väldig massa mark som man kanske kunde utnyttja som fritidsområde, Man skulle kunna bjuda ut området till något företag som kunde satsa på turism, till ett företag som har bra idéer, som kan skapa förutsättningar för ytterligare turistnäringar, bygga ett hotell, marina, stugby, hostel, camping.
Problem: Grannar kanske opponerar sig, men många områden har inte grannar. Kommunen har i stort sätt inga planer för sin markanvändning. Inventeringen sker och man bedömer vilket område man kan sälja, vilka områden är attractiva för bostäder, etc. Bjuder ingen ut mark för turistnäringen, så är det ingen som etablerar sig här eftersom man inte har tillgång till lämpliga områden.
Man diskuterade om att det inte finns någon näringsnämnd i kommunen, som kan hålla i trådarna.
Det var en livlig och intressant diskussion om många olika saker som skulle gynna företagsamheten och livet i Lemland.
Slutsatsen är det, att kommunen måste skapa förutsättningar för olika typer av företag genom sina beslut, t.ex. planering etc. Kommunen måste också vara snabbare I sitt agerande, man skall inte behöva gå bakvägen för att få det fungera i vissa lägen, t.ex. angående Rådgivningshuset, när privata vävstolsägare ville hyra utrymme i huset.
Till slut måste jag säga, ett diskussionstillfället var väldigt trevligt och alla bjöds på kaffe och dopp.
Raili Sergejeff
Sekreterare
Lemlandsliberaler
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)